Connemarahjärta

Idag hade jag äntligen tid att rida lite igen! Och det var sådär riktigt roligt måste jag säga. Okej att det kanske inte gick sådär jättebra, men det var kul! Missade att ta på mig sporrarna och tänkte att det fick gå ändå. Men det var knappt att ponnyn gick. Vet inte varför det blivit en sådan grej på dressyrpassen, han svarar alldeles utmärkt för skänkeln utan sporrarna när jag rider markarbete eller hoppning. Eller utomhus med för den delen, såvida han inte är rädd för något då såklart...

Idag återupptog jag arbetet på framdelsvändningarna i alla fall. Jag hade inga koner men red en övning som kallas spader ess. Jag gjorde den i litet format där kvadraten är lika stor som halva ridhuset, men kan rida den i stor variant också men vi trivs bra med att det händer grejer ganska fort. Skritt är definitivt inte vår bästa gångart.

Ja, jag fick i alla fall rätt i en av mina gissningar på segrare i världscupen. Adelinde Cornelissen vann dressyren med Parzival, Kittel hamnade nere på åttonde plats. Så ett rätt till mig!

Hoppningen var ju som sagt svårare att tippa, mina val blev ju RGB, Staut och Madden. Jag hade fel. Till och med dubbelt upp. Jag lämnade medvetet alla tyskarna utanför trots att jag egentligen trodde att det kunde bli en tysk seger, men så blev det ju inte. Segrade gjorde amerikanen Rich Fellers. Staut var femma, RGB sexa och Madden på sjuttonde plats. Madden låg som femteplacerad när tredje dagen uppenbarligen inte gick som planerat och fick flera fel och ramlade långt i resultatlistan.

Det är himla roligt att SVT sänt så mycket från finalerna, tummer ner dock för att jag mest jobbat hela tiden och inte kunnat se i princip något. Jo, jag såg Kittel och Toy Storys ritt på fredagen när jag kastade i mig lunch.

Idag hade jag egentligen tänkt trimma lite, men jag fick så mycket tid över och en hinderbärhjälp så det fick bli lite hoppning idag istället. Det visade sig att jag inte ens behövde tänka ut en övning eftersom det redan stod en klar i mellanridhuset som vi helt enkelt bad dem lämna. Smidigt att åtminstone slippa bygga fram.

Övningen var några bommar på marken samt en serie med två hinder på medellinjen. Det var först ett kryss följt av två galoppsprång och sedan ett räcke. Vi krånglade inte mer än så heller mer än att vi byggde om krysset till ett rättuppstående när vi höjde lite.

Eftersom vi inte varit igång med hoppningen ordentligt på länge så blir det ju lite lagom jobbigt med en hel del pauser, något som faller sig mer naturligt när man hoppar i grupp. Var toppen också att ha med sig någon på marken som kunde höja lite och sådär. I vanliga fall rider jag ju själv och får hoppa upp och ner när jag vill ha något ändrat.

Gedion var i alla fall väldigt duktig. Lite loj till en början men taggade lite mer när han insåg att det var hinder med i leken. Det var dock inget överdrivet utan alldeles lagom. Däremot blir han ju rätt stel när det är hinder inblandat och glömmer helt av allt han vet om ridning mellan hinder. Forma sig i innersidan, vad är det liksom?

Igår när jag var klar med mina lektioner sken solen, så jag bestämde mig för att jobba klart, fixa lite papper och sedan rida ut. Allt som tiden gick blev det mörkare och mörkare på himlen men jag hoppades att jag skulle vara snabbare än regnet.

Planen var att rida runt dammen igen, fast åt andra hållet för en gångs skull och då kunna skynda mig lite mer på tillbakavägen ifall det regnade. Tanken var kanske inte så dum, men när vi kom till sågen (vilket inte är långt alls) så fick jag inse att regnet nog var snabbast trots allt, så vi vände och red in i nya ridhuset. Strax därefter öppnade sig himlen. Gedion trodde att varenda vägg skulle äta upp honom när det smattrade på taket. Han har ju aldrig varit i nya ridhuset tidigare så han var ganska nervös må jag säga.

Rida lite ordentligt var knappt att tänka på eftersom han var så spänd och när det började åska var det bara att kapitulera för omständigheterna och gå tillbaka till stallet. Kan meddela att vi blev dyngsura bara på den lilla biten...

Kanske lite matnyttig läsning för en del?

Forskningskollen: Drar du gjorden för hårt? en artikel hos Hippson.

Det känns ganska självklart att gjordens tryck påverkar andningen och prestationen kan jag väl i och för sig tycka, särskilt med tanke på hur hästens andningssystem är konstruerat, men det är ändå bra att saker kommer på papper.

I tisdags tömkörde jag Gedion lite. Det var ganska längesedan vi gjorde det sist, men jag hade ju sett Anders Erikssons DVD så jag var full av inspiration. Tråkigt bara när man inser att man inte är riktigt så duktig som man hade hoppats... Det där med tömkörning är roligt men ganska klurigt, särskilt som Gedion är snäll och så men kan reagera väldigt olika när man jobbar med tömmarna. Ibland berör tömmarna honom inte alls för att han nästa stund nästan ska reagera som om han vore bakskygg. Nåja, vi jobbar på med grunderna så ska det nog gå bra så småningom. Kommer ett inlägg med ett kort klipp från tömkörningen.

Igår red vi lite dressyr, också i mellanridhuset. Det gick superbra. Han var verkligen såå fin i både traven och galoppen. Vi gjorde en del skänkelvikningar som han gjorde som rinnande vatten. Annars har ju skänkelvikningar varit ett problemområde för honom (och därmed oss) eftersom han spänt sig så fort han förstått att det varit på gång. Samma sak i töm (inte med mig då, jag har knappt ens provat än). Bara för att det kändes så himla bra tog jag mig vatten över huvudet och skulle passa på att jobba med vårt andra problemområde; framdelsvändningarna. Det är konstigt att vi kan göra saker som är mycket mer avancerade men att just dessa två grundsaker inte fungerat. Framdelsvändningarna var han inte alls med på utan började istället resa sig lite och försöka bocka mig ur balans. Alla som sett mig rida dressyr vet att jag har lååånga läder... Jag såg till att få en positiv reaktion, satt av och tog time out med att skritta några varv och satt sen upp och började om igen. Jag kan inte påstå att framdelsvändningarna funkade då heller, men han svarade i alla fall på hjälperna. Till nästa gång ska jag nog plocka med mig ett spö att hjälpa till och peta lite med.

Suck, hade skrivit ett långt inlägg om världscupen men blogg.se bestämde sig för att inte publicera det och inte spara det någonstans.

I helgen är det i alla fall världscupfinal i hoppning och dressyr. Tävlingarna går i holländska 's-Hertogenbosch och det är tre svenskar som rider finalerna: Rolf-Göran Bengtsson, Tinne Vilhelmson-Silfvén och Patrik Kittel.

På dressyrsidan tippar jag att det står mellan Patrik Kittel som leder världscupen och Adelinde Cornelissen vars Parzival inte är att leka med när han är i form.

Vad gäller hoppningen så får jag väl tippa RGB, Kevin Staut eller Beezie Madden.

Tv-tiderna för helgen finns HÄR, tyvärr jobbar jag varenda tillfälle som det är sändning... Man får hoppas att det kommer finnas på SVTplay att se i efterhand!

Idag har det blivit lite mer Stampe. Jag ska förmodligen rida hela veckan vilket känns riktigt roligt. Han är ju rolig. Oerhört söt också. Jag gillar honom mer och mer för varje gång. Han är knasigt rolig också på samma fåniga, lättskrämda sätt som Gedion. Han ser dessutom så fräsig ut (som farmor skulle ha sagt) att man nästan dör lite.

Idag har vi travat lite mer och galopperat två långsidor i varje varv eftersom han var så pigg. Annars mest skrittat och försökt lossa sidorna lite genom stora böjda spår. Han har ingen riktigt stadig bjudning framåt än utan vill mest gå på utan att jobba och när jag fångar upp så vill han gärna stanna till och kröka på nacken alldeles för mycket. Det var dock mycket bättre idag än igår så det ska vi nog kunna få lite fason på i alla fall!

Igår red jag Stampe en stund innan lektionerna. Han är under igångsättning nu efter att ha vilat från lektionerna på grund av hälta.

Stampe är otroligt stel i sidorna men har ett intressant rörelsemönster som kan växla mellan att se ganska smidigt och rörligt ut för att sedan se ut att vara stum och otaktmässig (kan man göra ett ord av det verkligen...?). Eftersom han bara är skrittad för hand förra veckan så skrittade vi mest och travade på några raka spår.

Han skötte sig finfint och var riktigt, riktigt rolig att rida även om det inte började sådär superbra. Stampe är dörädd för pallen som jag alltid använder när jag sitter upp. Så igår fick jag kravla mig upp utan. Fåniga ponny. Stampe har nämligen ett mod som är helt i klass med Gedions. Obefintligt alltså.

Det här med lösgjordhet kommer dock bli ett intressant projekt i veckan. Han dyker gärna ner med huvudet och försöker ta sig undan när man tar ledande tygeltag så det blir väl första delen att ta itu med.

Anders Eriksson är en av mina förebilder inom ridsporten. Jag har träffat honom vid några tillfällen och upplever honom som kunnig, sympatisk och synnerligen professionell. Höjdpunkten måste ju varit när jag tog en egen privatlektion med Gedion för några år sedan. Vi kom dit så förberedda vi kunde, Carina hade kollat att Gedion inte var dödsrädd för tömmar utan faktiskt jobbade ganska bra i dem och jag hade gått hemma och tränat på att korta och lnga tömmar, vifta lite med dem samt starta, svänga och stanna. Mer än så kunde vi inte.

Lektionen var ändå hur bra som helst, vi fick beröm för våra förberedelser, jag fick massor med bra tips och han visade på ett väldigt bra sätt hur jag skulle röra mig för att få olika gensvar. Vi diskuterade även Gedions exteriör och förutsättningar för arbete samt den utrustning jag använde mig av. Det var ingen lektion som bara var där och då utan väldigt djupgående. Jag ska nog leta reda på inlägget jag skrev om den dagen och publicera inom en snart framtid.

Igår och idag har jag roat mig med att dels se på filmen "Hästens arbete i töm" och bläddra i boken med samma namn, båda skapade av Anders Eriksson. Inspration till max! Även om jag är väldigt ridsugen idag så är jag minst lika peppad på att bli awesome på tömkörning!

Här kommer ett äldre inlägg till som är av den äldre sorten. Det här är från en numera avslutad blogg och handlar om när jag och Gedion startade vår första (och hittills enda) distansritt, något som var både roligt och intressant. Publicerat söndag den 5 april 2009.

Så igår var det distansritt på Sämsholm. Vi skulle rida Prova på 20 km.

Har vart nervös som tusan för den lilla distansritten, men det gick bra. Det var inte så dramatisk som man kunde föreställa sig, vår grupp startade i skritt. Skönt väder och Gedion traskade glatt på och höll jämna steg med Valpen och resten av folket.

Fast jag måste erkänna att jag ett tag undrade vad jag utsatte min stackars ponny för. Vi hade ridit ca en halvmil (dvs en fjärdedel) var han ganska ordentligt svettig men drack inget trots att han blev erbjuden, och han såg trött ut i allmänhet. Trodde faktiskt att jag missbedömt honom så mycket att han inte skulle orka i mål och klara veterinärkontrollen. Var rätt nedslagen då. Men vi tog ett break och gick med hästarna 3-4 km eller något och då piggnade han till för att sedan bli alldeles galen Hade dragit på honom hackamoret då han gått bra på det innan eftersom han är dösnäll att rida ut på och det är lättare för honom att dricka med det än med vanliga tränset, något som jag verkligen fick ångra! Han blev som ett jäkla lokomotiv och jag fick nästan inte hejd på honom. Vi blev ju omridna av flera andra ekipage från de längre klasserna som han mer än gärna ville haka på

Men, han lugnade sig emellanåt för att sedan gå tillbaka till att galoppera på stället, hoppa in i Valpen eller trava i nån krabbgång. Men allt som allt skötte han sig bra för att vara första distansen för någon av oss. Klarade veterinärkontrollen när vi kom tillbaka också, något som jag var nervös över då han var stel i höger bak på vet. kontrollen innan start, men det hade försvunnit. Han hade 33 i puls innan vi startade och 46 i puls 10 min efter målgång. 60 var maxgränsen.

Kan säga att det definitivt kommer bli nån mer distans för oss, det var superkul och alla var jättetrevliga. Att det var fint väder gjorde bara saken bättre

En liten bild som hinknissen Öhman tog precis efter vår inte så dramatiska målgång på tiden 14:45:06 (vilket gav en ridtid på 3 timmar och 6 sekunder. Tillåten tid var 2-3,5h) Öhman ska ha en stor eloge för den stora insatsen! *tackar och bugar*

Vädret kändes för opålitligt och jag har dessutom varit supertrött efter att ha haft två långa jobbdagar, två nätter med lite sömn och massor att tänka på. Istället åkte jag direkt hem från jobbet och skrev på lite material till VoRFs styrelse för att sedan bara softa. Det behövs verkligen ibland. Annars protesterar min kropp hur mycket som helst, den har ju sina problem kan man lugnt säga...

Idag red jag ut en sväng med den kära vita. Återigen blev det ett varv runt dammen (med några om- och kringvägar). Egentligen var det väl inget optimalt väder för att rida ut själv på fegharen, men eftersom det vart regional ponnyhoppning idag och ska vara regional hästhoppning imorgon så är stora ridhuset inte brukbart för ridning på eftermiddagen och mellanridhuset samt nya ridhuset förmodligen fullt med folk. Så viktigt är det inte att trimma på banan, vi är ju vana att träna mycket ute.

Så uteritt blev det. Men vilken uteritt sen! Gedion gick helt bonkers. Han var spritt språngande galen emellanåt, enda gången jag minns att han uppfört sig i närheten var under vår första distanstävling tillsammans för snart tre år sedan. Herregud. Han blev stark, lyssnade inte, skuttade omkring och tog bettet vid flera tillfällen. Plötsligt ångrade jag att jag inte investerat i ett nytt bett att rida ut på.

Vi kikade lite på tunneln också som man ska rida igenom för att komma till stockarna. Jag har ju aldrig varit där men bestämde att idag inte var rätt dag att se om den vita tänkte gå i en tunnel under en stor väg eftersom jag dels var själv och dels inte hade pratat med någon om vart jag skulle rida. Förmodligen hade det gått bra men man behöver ju inte utmana ödet...

Jag ska aldrig köpa en vit häst igen. Igår spenderade jag 20 minuter med att tvätta Gedions svans som mest var grådassig av all smuts. Sen var den superfin igen, men hur länge ska man våga hoppas att det håller sig? Den är vårklippt nu, det vill säga lite kortare än vanligt för att det inte ska bli lerklumpar längst ner när det är blött ute. Jag passade på att spola benen på honom också även om jag ju vet att de definitivt kommer vara skitna idag igen. Egentligen föredrar jag att borsta bort smutsen på leriga ben, men det är ruskigt svårt att tvätta svansen utan att skvätta vatten på bakbenen så jag körde ett varv runtom.

Såhär trevligt kan det vara med vit häst:

Jag var bra trött i både kroppen och huvudet när jag åkte till jobbet lite före lunch och var tveksam till om jag skulle orka en hel dag, men det gick riktigt bra. Fick hjälpa till med en massa höpåsar idag så jag samlade på mig många steg också när jag ställde ut dem i stallet.

Sista stunden på kvällen bestämde jag mig för att rida då, först lät jag en av mina elever övertala mig att gå till nya ridhuset men där är det ju träning på torsdagar vilket jag min virrpanna hade glömt så vi fick gå tillbaka ner till stora och rida istället.

Passet blev ganska kort och lugnt även om jag lade in en hel del galopp. Det är den gångart där jag får igenom mest lösgjordhet och den är inte riktigt lika slitsam som trav så därför blir det ofta så när jag rider igen efter vila eller som precis när jag flyttade ner honom. Det blev mest lösgörande arbete såklart, jag sitter inte och samlar en häst hur som helst direkt efter vila. Det var oerhört skönt att sitta i sadeln lite igen i alla fall! Nöjd matte!

Det verkar ju så fantastiskt roligt!

Idag SKA jag rida. Igår lyckades jag ju jobba hela kvällen i alla fall, om än något hes efter lektionerna. Idag däremot ska jag ju inte ha några lektioner utan "bara" vara vuxen i stallet. Det blir ju en hel del prat då med men inte alls på samma sätt som när man ska höras över ett helt ridhus.

Imorgon tänker jag vara ledig, men fasen vet om jag kan hålla mig ifrån jobbet eller om jag rider en sväng då med.

Snudd på i alla fall. Igår hade jag tänkt vara frisk, men efter två lektioner räckte rösten inte till och Angelica beordrade mig att åka hem. Suck.

I måndags lösgalopperade jag Gedion lite i mellanridhuset i sällskap av två elever. Det är dock inget som Gedion tycker är särskilt roligt, inte ens nu när han fått stå så länge. Knashäst. Nåja, idag hoppas jag verkligen att jag orkar mer så att jag får rida liiiite i alla fall.

Jag har startat upp en ny kategori; "Äldre hästinlägg" där jag publicerar lite gammalt material från min andra blogg Klottrat av AnKi. Det här är ett inlägg om flockdynamik bland hästar. Det fanns en del bitar i inlägget som gjorde mig lite illa till mods så dem har jag klippt bort, men det är inget väsentligt som försvunnit. Inlägget är publicerat 25 juli 2011:

Sjukt intressant är det dock det där med flockdynamik.

Hästar lever i hierarkiska haremsflockar. Det är alltså en flock bestående av en hingst och ett gäng ston där det finns en rangordning. Det vet de flesta som läst lite om hästars naturliga tillvaro. Det är dock sällan som hingsten faktiskt är högst i rang, ofta är det något av de äldre stona. Eftersom hingsten är far till alla föl i sin flock så jagas unghingstarna iväg så småningom medan ungstona oftast självmant letar reda på en ny flock. Flockarna brukar vara relativt små, de stora hjorderna som visas på TV brukar vara flera flockar.

Hästarna är också flyktdjur och gräsätare. De spenderar i runda slängar ca 18 timmar på att beta. I och med att de flyr vid fara gäller det för fölen att komma upp på fötterna relativt snabbt. Här visar sig survival of the fittest ganska tydligt, precis som bland många andra djurungar. Föl som inte klarar sig brukar bli lämnade bakom flocken. Tragiskt kanske kan tyckas men det är sån naturen är.

För några år sedan såg jag ett mycket underligt och nästan lite disturbing klipp som rör just hästars flockbeteende. Hingstar som tar över en flock brukar inte röra fölen i flocken men kan däremot stressa stona att kasta foster de bär på för att kunna föra sina egna gener vidare. Här är det dock inte riktigt det som händer heller. Det handlar om en hingst som har en egen flock som stöter på ett föl från en annan. Och som jag sa, det kan vara lite disturbing.

Vilket betyder ingen ansträngning. Istället för att spendera sju timmar på jobbet idag blev det lite mindre än fyra. Tillräckligt bara så jag kunde hålla mina lektioner och sen pysa hem. Blir en heldag imorgon och på lördag som jag måste orka med.

Därför har det bara blivit lite mys med Gedion idag, några av de mindre tjejerna var med och kikade på hans klippning eftersom en av dem tyckte den var så rolig. "Sadeln" på ryggen alltså. Hon hade missat hjärtat på rumpan, men blev väldigt förtjust i det när jag visade henne. Barn är för sköna.

Det har tyvärr blivit några dagars uppehåll från bloggandet då internet har fungerat väldigt dåligt (läs: inte alls) de gånger jag haft tid att skriva något och jag har dessutom blivit sjuk och knappt kunnat rida. Fasen liksom.

Idag fick jag åka tidigare från jobbet eftersom mina två lektioner stal alla krafter ifrån mig. Köpte O'boy, näsdukar och Ibumetin på vägen hem. Yes, allt man behöver! Imorgon ska jag dessutom käka apelsin för C-vitaminets skull även om det inte finns några faktiskt vetenskapliga bevis på att det fungerar. Men det är gott i alla fall. Lätt att äta är det också.

Vi får väl se hur den här OTROLIGT dåligt tajmade sjukdomen tänker hålla i sig, men jag hoppas kunna aktivera Gedion lite i slutet av veckan i alla fall!

Idag såg Gedions öga normalt ut igen. En stund mitt på dagen hade jag en vision om att kunna rida i paddocken en stund idag eftersom solen tittade fram. Tyvärr blev det mer blåst och snö när jag var klar för dagen så vi fick nöja oss med lite klappar och gos idag med.

Jag tänkte försöka mig på att tömköra lite i veckan en dag när jag har tid. Det var ju ett tag sedan sist men det är väldigt roligt att hålla igång även om jag inte är så värst erfaren. Lite får man prova sig fram här i världen under förutsättning att man håller koll på att det är okej för hästen. Dessutom är det intressant att från marken se mer hur han rör sig när han jobbar igenom kroppen lite. För såpass klarar jag att göra i alla fall.

Jag får nog se till att ta mitt BE-körkort i höst då det ska komma nya bestämmelser för att släpa med personbil (även nytt för lastbil, men det vill jag inte behöva krångla med). De nya bestämmelserna har ju varit på tapeten ett tag i många diskussionssammanhang, men det har aldrig varit någon som kommit med riktigt klara besked och definitivt inte kunnat säga när det ska börja gälla. Men nu är det alltså klart, från och med 19 januari kommer det nya regler.

Här kommer en kort sammanfattning av förändringarna:

"Kravet på att släpfordonets totalvikt inte får överstiga dragfordonets tjänstevikt tas bort. B-behörighet kommer fortfarande att ge rätt att dra ett lätt släpfordon som väger högst 750 kg i totalvikt, men även tyngre släp än 750 kg totalvikt (till exempel 1 500 kg), förutsatt att dragfordonets och släpvagnens sammanlagda totalvikter inte överstiger 3 500 kg.

/.../

Utökad B-behörighet gör det möjligt att köra fordonskombinationer där bilens och släpvagnens sammanlagda totalvikt är högst 4 250 kg. För att få utökad B-behörighet kommer det att krävas att föraren genomgår ett särskilt körprov,

/.../

Körkort med behörighet BE som utfärdas från och med den 19 januari 2013 ger inte rätt att dra släp med en totalvikt över 3 500 kg. För att dra så tunga släp krävs då någon av behörigheterna C1E, CE, D1E eller DE."

Du kan läsa mer på körkortsportalens hemsida